Som patient efter bariatrisk kirurgi omges ni ständigt av siffror – men vad betyder de egentligen, och vilka är viktiga? Är det bara en mängd siffror? Nedan går vi igenom några vanliga mått som används inom bariatrisk kirurgi, såsom kroppsmasseindex (BMI), kroppsmått (ofta kallade "inches") och vikt, och diskuterar varför de är viktiga.

Viktiga slutsatser
- BMI beräknas utifrån längd och vikt och används för att screena för viktkategorier som kan leda till hälsoproblem.
- Följ era kroppsmått såväl som er vikt: att tappa centimeter medan vågen står stilla betyder ofta att ni bygger muskler och förlorar fett.
- Att gå ner i vikt utan att tappa centimeter kan vara en varningssignal för muskelförlust.
- Mät konsekvent: samma plats, samma sida, samma förhållanden.
- En midjeomkrets över 88 cm (kvinnor) eller 102 cm (män) ökar risken för hjärtsjukdom, diabetes och stroke.
BMI – vad är det? Vad betyder det?
Kroppsmasseindex (BMI) är ett tal som beräknas utifrån en individs längd och vikt. BMI ger en tillförlitlig indikator på kroppsfett för de flesta människor och används för att screena för viktkategorier som kan leda till hälsoproblem och/eller tillstånd.
Ni kan beräkna ert BMI på flera sätt. Ni kan använda en BMI-kalkylator online, såsom den från US National Institutes of Health (NIH) (1). NIH har också en tabell för kroppsmasseindex som ni kan använda för att fastställa ert BMI (2). För att använda tabellen, hitta er längd (angiven i tum) i vänstra kolumnen, gå sedan över till er vikt (angiven i pund, avrundad) och läs av BMI högst upp i kolumnen. Ni kan också räkna ut det själva: BMI = vikt i kilogram dividerat med längd i meter i kvadrat (kg/m²).
BMI-kategorier
BMI kategoriseras ofta. Ett normalt BMI avser den lägsta risken för kroniska hälsotillstånd; ju högre ert BMI är, desto större är er risk. Det motsatta gäller också: ett BMI under normalnivå (undervikt) kan också öka er risk för kroniska hälsotillstånd.
| Kategori | BMI (kg/m²) |
|---|---|
| Undervikt | < 18.5 |
| Normalvikt | 18.5–24.99 |
| Övervikt | ≥ 25–29.99 |
| Fetma, klass I | ≥ 30–34.99 |
| Fetma, klass II | ≥ 35–39.99 |
| Fetma, klass III (svår fetma) | ≥ 40–49.99 |
| Fetma, klass IV (superfetma) | ≥ 50 |
Mått – varför är de viktiga?
Många patienter som genomgått bariatrisk kirurgi registrerar sina kroppsmått (i USA mäts detta i tum, vilket är anledningen till att de ofta kallas "inches") när de påbörjar ett viktminskningsprogram och fortsätter sedan månadsvis. Detta kan vara en extra källa till motivation: vissa patienter rapporterar att vågen inte rör sig trots att de tydligt tappar centimeter. Att följa dina mått under hela din bariatriskresa ger positiv förstärkning för de förändringar du har gjort.
Muskler är tätare än fett, så ett kilo muskler tar mindre plats än ett kilo fett. Idealt sett ökar patienter som genomgår bariatrisk kirurgi sin muskelmassa samtidigt som fettmassan minskar. Som följd kanske vågen inte rör sig medan fettmassan minskar och patienten blir friskare. Detta kan vara frustrerande för patienter vars enda mått på framgång är vågen. Därför är det viktigt att även utvärdera andra mått, inklusive att följa dina mått. Förlorade centimeter är lika viktig framgångsindikator som förlorade kilo.
Att gå ner i vikt utan att förlora centimeter är en varningssignal för att du tappar muskelmassa i stället för fettmassa. Även om detta ser bra ut på vågen, ger det inte de hälsofördelar som de flesta patienter som genomgått bariatrisk kirurgi önskar. Förlust av muskelmassa kan göra det svårare att fortsätta gå ner i vikt och att behålla viktnedgången på lång sikt, eftersom muskelmassa hjälper till att upprätthålla ämnesomsättningen (hur du förbränner kalorier). Muskler hjälper också till med balans och styrka, vilket blir mycket viktigt med åldern för att minska risken för fall.
Mått – hur, var och noggrannhet
Det finns begränsat med data om betydelsen av en enskild specifik mätteknik, men det är viktigt att vara konsekvent när det gäller var du mäter. Om du tar dina egna mått, stå framför en spegel så att du kan se hela måttbandets sträckning och säkerställa att det ligger horisontellt. Alternativt kan du be din stödperson eller ditt bariatriska vårdteam att ta dina mått för att säkerställa noggrannhet och precision. Vanliga mått:
- Byst (kvinnor): placera måttbandet runt bröstkorgens bredaste del, parallellt med golvet.
- Bröstkorg (män): placera måttbandet runt bröstkorgens bredaste del, strax under armhålorna, parallellt med golvet.
- Midja (alla): för det mest konsekventa måttet över tid, mät midjeomfånget (WC) vid toppen av crista iliaca (höftbenskammen). Hitta denna genom att placera fingrarna på ditt nedersta revben längs mittaxillärlinjen (en tänkt linje ned längs sidan från armhålan) och glida nedåt tills du känner toppen av crista iliaca. Detta kan kräva visst tryck men ska inte orsaka betydande obehag. Håll måttbandet parallellt med golvet, andas ut och mät innan du andas in igen.
- Höfter (alla): mät vid nivån av trochanter major (lårbenets övre del). Hitta denna genom att placera fingrarna på sidan av mitten av låret och glida upp längs lårbenet tills du känner den tydliga utbuktningen. Mät runt denna nivå och håll måttbandet parallellt med golvet.
- Lår (alla): mät avståndet mellan knäskålen och vecket där övre delen av benet möter höften, och mät låret halvvägs däremellan. Lägg all din vikt på det andra benet (t.ex. när du mäter det högra låret, stå på vänster ben).
- Vader (alla): mät vid vadens bredaste punkt (det största omfånget).
- Överarm (alla): mäta halvvägs mellan axelns övre del och armbågen (runt biceps).
- Hals (alla): mät runt halsens bredaste del.
Tips för att ta mått
- Stå upprätt med avslappnade muskler och fötterna ihop.
- Applicera ett jämnt tryck på måttbandet för att förhindra att det hänger, utan att nypa huden.
- Använd ett flexibelt måttband (av plast eller tyg).
- Mät under samma förhållanden (t.ex. samma kläder eller en lätt sjukhusrock).
- Om du mäter dig själv, gör det framför en spegel för att säkerställa att måttbandet är korrekt placerat.
- Den exakta platsen för varje mätning varierar från person till person – ta måttet på samma ställe på kroppen varje gång.
- Mät endast ena sidan av kroppen (t.ex. höger sida) och använd samma sida varje gång.
- Anteckna måtten i centimeter (cm) för att bättre återspegla förändringar över tid.
- Spara en uppteckning över dina mått över tid.
Midjemått
Midjeomkrets (WC) är det enda mått som starkt är associerat med metabolt syndrom och kardiovaskulär risk. Hos kvinnor och män innebär en WC över 88 cm respektive 102 cm en ökad risk för hjärtsjukdom, diabetes och stroke (3).
Diagram över din vikt och din framgång
Det är normalt, även som patient efter bariatrisk kirurgi, att uppleva upp- och nedgångar i vikten. Det som spelar roll är den övergripande trenden. Att diagramföra din vikt varje gång du väger dig hjälper dig att se om trenden går uppåt (ökning) eller nedåt (minskning). Detta kan hjälpa dig att justera din plan för hälsosam kost och fysisk aktivitet därefter (efter att ha talat med din bariatrik-kirurg).*
Låt inte alla dessa siffror och rekommendationer få ditt huvud att snurra. Se allt som förbättring och framsteg. Du kanske ännu inte har det "perfekta" eller "ideala" BMI:t, men om du arbetar för att minska din vikt, gå ned i centimeter och förbättra din hälsa, gör du fantastiska saker! Om du precis har börjat, ta dina startmått och din startvikt och beräkna ditt BMI så att du kan följa dina framsteg. Många patienter efter bariatrisk kirurgi kommer att säga att dessa siffror är en stor motivationskälla och hjälper dem att hålla sig på vägen mot framgång. Om det har gått längre tid sedan operationen och du aldrig tog dina initiala mått och din initiala vikt, börja idag!
Framgång handlar om mer än bara siffror, och den är olika för varje person. Frågor att ställa sig kan vara:
- Har du slutat med vissa läkemedel (t.ex. mot blodtryck, diabetes eller högt kolesterol)?
- Är kroniska hälsotillstånd under kontroll?
- Kan du gå uppför en trappa utan att känna dig andfådd?
Dessa är fantastiska livskvalitetsparametrar som kan uppnås med bariatrisk kirurgi, viktnedgång och förbättrad hälsa.
* En plan för hälsosam kost och fysisk aktivitet bör ses som en individualiserad regim baserad på varje patients medicinska bakgrund och fysiska begränsningar. Patienter bör följa instruktionerna från sitt bariatrikteam och gå på uppföljning med de rekommenderade intervallen.
Källor
- National Institutes of Health, National Heart, Lung, and Blood Institute. Calculate Your Body Mass Index. https://www.nhlbi.nih.gov/health/educational/lose_wt/BMI/bmicalc.htm. Accessed 13 October 2020.
- National Institutes of Health, National Heart, Lung, and Blood Institute. Kroppsmassindex-tabell. https://www.nhlbi.nih.gov/health/educational/lose_wt/BMI/bmi_tbl.pdf. Hämtad 13 oktober 2020.
- National Institutes of Health, National Heart, Lung, and Blood Institute. Metaboliskt syndrom. https://www.nhlbi.nih.gov/health-topics/metabolic-syndrome. Hämtad 13 oktober 2020.
Denna artikel är endast avsedd för allmän information och ersätter inte personlig medicinsk rådgivning. Diskutera alltid din situation, dina blodprovsresultat och kosttillskott med ditt bariatriska team eller vårdgivare.